fredag 25 november 2011

Idag är ingen bra dag, inte alls. Dagen startade dåligt och har i princip fortsatt så, fast med en timmes volleyboll som undantag - det bästa idag.

Efter det har det bara varit tungt, många tankar som snurrar omkring. Inte blev det bättre efter att jag sett "Last holiday" m. Queen Latifah. En riktigt bra film som jag sett flera ggr. Sist jag såg den var med mamma och pappa, ojojoj vad vi skrattade och hade oss. Jag skulle bara vilja göra om det, igen och igen. Jag vill fara till Thailand med dem igen, jag vill se mamma gå till skogs med sina 150 galna hundar i koppel igen, framförallt vill jag se henne skratta igen och göra saker hon älskar att göra. Men det kommer aldrig bli som det var förut.






Latifah tar, i filmen, vara på sitt liv mer än tidigare då hon fått reda på att hon har en tumör som gör att hon endast har tre veckor kvar att leva. Hon lever livet, spenderar pengar på människor och saker hon tycker om och förbluffar människor på ett positivt sätt gång på gång. En fantastisk människa. Precis som min mamma var och fortfarande är.

Jag känner att jag behövde skriva det här. För mig själv mestadels. Jag är inte bra på att tala om för personer hur mkt de betyder för mig, att skriva - det är lättare. Jag önskar att du kunde bli frisk igen, mamma. Det gör jag verkligen.
Världen är en orättvis plats. Så jävla orättvist.

1 kommentar:

  1. Så fint du skrivit hjärtat!
    Mina tårar gör att det blir svårt att läsa... Jag känner precis som dig när det gäller mamma. Hon är den bästa mamma man kan ha och det är så orättvist att hon är svårt sjuk!
    Hon vet att hon betyder mycket för dig, även om du inte sagt det direkt till henne...

    Längtar efter dig så mycket just nu! Hoppas du känner den varma, långa kramen som kommer genom luften till dig...
    Älskar dig!
    /Ullis

    SvaraRadera